Regeringen nämner i vårpropositionen för 2023 att de vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag. Detta rimmar väl med många av partiernas partiprogram – samtliga har skrivningar i stil med:
”Vill se en energipolitik med långsiktiga och stabila spelregler, som möjliggör klimatomställning och tryggar energiförsörjningen;” (KD)
”För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri;” (M)
”Vi vill använda energikällor som är förnybara och därför bra för klimatet- som vattenkraft, bioenergi, vindkraft och solkraft.” (C)
Visst låter det fantastiskt – inte minst då Sverige har ett snabbt växande behov av fossilfri energi med målet att år 2045 vara helt fossilfritt. Samtidigt spår Energimyndigheten såväl som Svenskt Näringsliv att elbehovet kan ha dubblerats redan år 2035. Och trots kriget i Ukraina importerar vi fortfarande rysk gas till ett värde av över en halv miljard kronor årligen.
Mot denna bakgrund borde alla bidrag till svensk självförsörjning av fossilfri energi välkomnas med öppna armar. Verkligheten ser tyvärr annorlunda ut. Politikens fokus på kärnkraft, vindkraft och vattenkraft har reducerat solkraften till att vara en skattereduktionsfråga för privatpersoner – trots att Sverige har goda möjligheter att bli en storskalig solelsproducent.
Solcellsaktörer i Sverige i dag har möjlighet att kunna bygga solcellsparker på tiotusentals megawatt, vilket skulle stå för en tvåsiffrig procentandel av den svenska energiförsörjningen på årsbasis. De största solcellsparkerna i Sverige ligger idag på 20 hektar. Nu finns det dock spelare på den svenska marknaden som har avsikt att bygga parker på 50 hektar och uppåt – parker som tar mellan sex och 24 månader att färdigställa. Detta innebär att vi på kort tid skulle få en rejäl skjuts i vår energiförsörjning – samtidigt som vi flyttar fram positionerna i den gröna omställningen.
Protester hörs ibland från lantbrukare som upplever sin mark hotad. Det är dock fullt möjligt att undvika att bygga solceller på jordbruksmark och istället fokusera på produktionsskog, industritomter och impedimentmarker med låga naturvärden. På Ilmatar Solar arrenderar vi dessa typer av mark på 50 år, för att säkra långsiktighet och hållbarhet i elproduktionen. Istället för att ägna decennier åt att lagra solenergin för att ta tillvara den vid avverkning, kan vi genom solcellsparker ta tillvara solenergin från dag ett.
Varför byggs inte solcellsparker på löpande band då?
För att Sverige saknar en samlad lagstiftning som möjliggör storskalig solkraft. Olika länsstyrelser rekommenderar att ansökningar görs utifrån olika kapitel i miljöbalken och tolkar lagen olika; från att likställa en solcellsanläggning med anläggande av skogsbilväg till att en solcellsanläggning är att likställa med en petrokemisk industri. Ingen av dessa ytterligheter är rimliga.
Därför bör solcellsparker få en egen underkategori i miljöbalken som de reversibla och tillfälliga ingrepp de är, med liten till ingen påverkan på mark och vatten. Områden kan även med en solcellspark vara tillgängligt för vilt och naturbetande boskap och därmed betraktas som en ängsbiotop, en naturtyp som vi har brist på i Sverige. Solcellsparker skapar därmed områden med högre biologisk mångfald än den produktionsskog vi vill ersätta.
Det behövs snabba beslutsprocesser hos våra myndigheter för att det ska gå att bygga ut storskalig solkraft. Bristen på politisk handling gör att handläggarna i dag famlar i blindo.
Storskalig solkraft har potential att utgöra en betydande del av Sveriges framtida energi som en del av den svenska och europeiska energimixen. Där kan vi täcka upp för kärnkraft under revision, balansera mot vindkraften och spara vatten i magasinen under sommaren. Vi kan hjälpa Tyskland och Polen att fasa ut kol och olja och vara en del av EU:s verkliga omställning.
Istället tröskar vi och våra branschkollegor just nu bara papper.
Nu är det dags för politikerna att vakna. Det behövs tydligare lagstiftning för att realisera Sveriges potential som solcellsnation, för att kunna nå målet om att vara fossilfria tills år 2045 samt minska vårt importberoende av bland annat rysk gas. Näringslivet är redo att ösa in pengar och resurser. Allt som fattas är tydligheten från politiken.
Christian Gustafsson, VD Ilmatar Solar AB
Robert Wedmo, Utvecklingschef Ilmatar Solar AB